Matematik 1

 

Matematikkursen 1 på gymnasiet ser numer lite annorlunda för de olika programmen men har ändå många gemensamma drag. Glöm därför inte att all form av handikappanvändarvänligt material så som intalade böcker mm från kurs, matematik A, alltid är till nytta då få läromedelsproducenter har hunnit utveckla dessa enligt de nya kursplanerna än. Låt oss här titta på vad som skiljer sig åt i de olika inriktningarna och bygga en resurs som kan vara alla till nytta oavsett inriktning. I kurs 1, skall alla nedanstående förmågor utvecklas oavsett om du läser yrkes- eller praktiska program a, eller humanistiska- och samhällsprogram b, samt naturvetenskaps- och teknikprogram c. Förmågorna är:

  1. använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.
  2. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
  3. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.
  4. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
  5. följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
  6. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
  7. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.

Dessa förmågor kommer i kursproven att prövas och benämnas enligt följande:
1. Begrepp (B)
2. Procedur (P)
3. Problemlösning (PL)
4. Matematisk modellering (M)
5. Matematiskt resonemang (R)
6. Kommunikation (K)
7. Relevans

Där man vid tidigare prov poängsatt enligt (G-poäng/VG-poäng) och solar-¤ som visat på MVG kvalitéer så poängsätts nu proven enligt (E/C/A) och man får också stöd av matris på frågorna vilka förmågor som prövats.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet för det olika, på många sätt ändå parallella kurserna är dessa och min övertygelse är att för att göra våra resurser så tillgängliga för alla som är möjligt, skapa dem under vad vi kan kalla matematik 1 och sedan ge rekommendationer vad de olika programmen bör fokusera mest på. I att skapa en stabil grund i matematik finns ingen skillnad mellan programmen men i vad de har mest nytta av i sina yrkesval är den största utmaningen och det vi får programspecificera oss i:

Taluppfattning, aritmetik och algebra
Kurs a

  • Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier för att använda digitala verktyg.
  • Strategier för att använda hjälpmedel från karaktärsämnena, till exempel formulär, mallar, tumregler, föreskrifter, manualer och handböcker.
  • Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler samt metoder för att lösa linjära ekvationer.

Kurs b

  • Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet.
  • Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.
  • Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler.
  • Begreppet linjär olikhet.
  • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.

Kurs c

  • Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet.
  • Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former, inklusive potenser med reella exponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.
  • Generalisering av aritmetikens räknelagar till att hantera algebraiska uttryck.
  • Begreppet linjär olikhet.
  • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.

Geometri
Kurs a

  • Egenskaper hos och representationer av geometriska objekt, till exempel ritningar, praktiska konstruktioner och koordinatsystem.
  • Geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel skala, vektorer, likformighet, kongruens, sinus, cosinus, tangens och symmetrier.
  • Metoder för mätning och beräkning av storheter som är centrala för karaktärsämnena.
  • Enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som är centrala för karaktärsämnena samt hur man avrundar på ett för karaktärsämnena relevant sätt.

Kurs b

  • Begreppet symmetri och olika typer av symmetriska transformationer av figurer i planet samt symmetriers förekomst i naturen och i konst från olika kulturer.
  • Representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt.
  • Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom olika ämnesområden.
  • Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.

Kurs c

  • Begreppen sinus, cosinus och tangens och metoder för beräkning av vinklar och längder i rätvinkliga trianglar.
  • Begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett koordinatsystem.
  • Addition och subtraktion med vektorer och produkten av en skalär och en vektor.
  • Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom naturvetenskapliga ämnen.
  • Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.

Samband och förändring
Kurs a

  • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
  • Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.
  • Begreppen förhållande och proportionalitet i resonemang, beräkningar, mätningar och konstruktioner.
  • Skillnader mellan linjära och exponentiella förlopp.

Kurs b

  • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
  • Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.
  • Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner.
  • Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
  • Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.

Kurs c

  • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
  • Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.
  • Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner samt potens- och exponentialfunktioner.
  • Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
  • Skillnader mellan begreppen ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck och funktion.

Sannolikhet och statistik
kurs a

  • Beskrivande statistik med hjälp av kalkylprogram samt granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och i yrkeslivet.
  • Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.

Kurs b

  • Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap.
  • Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.

Kurs c

  • Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap.
  • Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.

Problemlösning
Kurs a

  • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
  • Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer.
  • Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
  • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

kurs b

  • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
  • Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
  • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kurs c

  • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
  • Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
  • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Anna

 Posted by on 3 januari, 2012

 Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

(required)

(required)