HurDetFunkar

Energi – det som får allt att snurra

Från HurDetFunkar, den gamla skolhjälpen som fått nytt liv. För nyfikenhet är något som aldrig åldras. Senast uppdaterad den 21 november 2026.

Anna Malmberg

Watt och wattimme

Två ord blandas ihop hela tiden. Watt säger hur mycket el något drar just nu. Wattimme säger hur mycket el det har dragit sammanlagt.

Tänk på bilen. Watt är som hastigheten, och wattimme är som hur långt du har kört. En vattenkokare drar ungefär 2 000 watt, alltså 2 kilowatt. Om den står på i en halvtimme har den använt 1 kilowattimme. Det är kilowattimmar som står på elräkningen.

Sedan blir siffrorna stora fort:

När någon säger att ett datacenter ska få 1 000 megawatt betyder det alltså ungefär lika mycket som en hel kärnkraftsreaktor ger.

Varför AI behöver så mycket el

En stor AI tränas på hundratusentals grafikkort som arbetar samtidigt. Varje kort är en liten kokplatta som står på dygnet runt, och alla måste kylas. Mer om korten finns under fliken Chippet. När AI:n väl är färdig kostar varje fråga du ställer också lite el, och miljontals människor ställer frågor varje dag.

Hur lite är lite? Google berättade 2025 att en vanlig textfråga till deras AI drar ungefär 0,24 wattimmar, räknat med kylning och allt runt omkring. Det är som att ha en LED-lampa på 10 watt tänd i en och en halv minut, eller vattenkokaren på i en halv sekund. Siffran kommer från företaget självt och har inte granskats av någon utomstående, och den gäller inte träningen av AI:n. Att be en AI göra en kort film kan dra tusentals gånger mer, enligt en uppskattning från tidningen MIT Technology Review. En fråga är alltså ingenting att oroa sig för. Det är när hundratals miljoner människor frågar hela tiden, och när bilder och filmer blir vardag, som det blir stora mängder.

Internationella energiorganet IEA räknade 2025 med att världens datacenter kommer att använda mer än 945 terawattimmar om året år 2030. Det är lika mycket som hela Japan använder i dag. Bara under 2025 ökade datacentrens elförbrukning med 17 procent.

Elon Musk berättade i november 2026 att hans företag just nu bygger till ungefär en halv gigawatt AI-datorkraft i månaden, och att takten ska upp till mer än en gigawatt i månaden. Det är som att koppla in en halv kärnkraftsreaktor till, varje månad. Siffran är hans egen, och vi har inte kunnat kontrollera den.

Ett datacenter vid Indalsälven

Det här händer inte bara i USA. Google planerar ett datacenter i Torsboda strax utanför Timrå, och företaget har ansökt om 1 000 megawatt. SVT räknade på vad det skulle betyda om hela effekten användes dygnet runt i ett år. Det blir nästan lika mycket el som alla 25 vattenkraftverk längs Indalsälven producerar tillsammans, och mer än hela Stockholms kommun använder på ett år.

Enligt SVT skulle alla 13 planerade datacenter i Sverige tillsammans, på full effekt, använda nästan en fjärdedel av den el som Sverige producerar i dag.

Tänk på att det här är en räkning på det högsta möjliga. Att ansöka om en viss effekt är inte samma sak som att använda den hela tiden, och alla planerade byggen blir inte av. Men det förklarar varför elnät och elpriser diskuteras så mycket just nu. Svensk el är nästan helt fossilfri, och klimatet är kallt, vilket gör det billigare att kyla datorerna. Därför vill många bygga här.

Här hjälper skillnaden mellan watt och wattimme. Sverige har länge sålt mer el till grannländerna än vi köper, så sett över ett helt år har vi oftast gott om energi. Det som kan ta slut är effekten, alltså hur mycket som kan strömma fram på en gång, på en viss plats. Tänk på en sjö med en smal ledning till huset. Det finns gott om vatten i sjön, men ur kranen kommer ändå bara en tunn stråle. Ett datacenter som vill ha 1 000 megawatt behöver en ledning som orkar det, hela tiden. Därför står företag i kö för att få ansluta sig, och ibland måste nya ledningar byggas först.

När tusentals grafikkort andas i takt

Här kommer något som få känner till. När en AI tränas arbetar alla grafikkort i takt. Först räknar alla samtidigt, och då drar de så mycket ström de kan. Sedan stannar alla för att skicka sina resultat till varandra, och då drar de nästan ingenting. Sedan räknar alla igen. Det händer flera gånger i sekunden, och i ett stort datacenter svingar det tiotals megawatt upp och ner.

Du har kanske hört att soldater som marscherar över en bro får order att bryta takten, så att bron inte börjar gunga. Samma sak kan hända här. Svängningarna kan hamna på just de takter där axlarna i kraftverkens turbiner börjar vibrera. I värsta fall kan axeln bli utmattad och gå sönder. Det är inte en teori. Microsoft, OpenAI och Nvidia skrev en gemensam forskningsrapport om problemet 2025.

Det finns tre sätt att lösa det. Chippen kan lära sig att inte svinga så hårt. Datorerna kan få extra jobb i pauserna, men då slösar de el på ingenting. Eller så sätter man stora batterier emellan, som laddas i pauserna och hjälper till när alla räknar. Det fungerar ungefär som en ackumulatortank till en vedpanna. Pannan behöver inte svara på varje kran som öppnas, för tanken jämnar ut det. Elon Musk sa själv i november 2026 att hans datacenter behöver stora batterier av just det skälet, annars "går axeln på turbinerna sönder".

Ett värmeverk som räknar

Energi försvinner aldrig, den byter bara form. Det gäller även datorer. Nästan all el som går in i ett datacenter kommer ut igen som värme. Ett datacenter är alltså i princip ett stort element som råkar räkna samtidigt.

I stället för att blåsa ut värmen i luften kan man ta vara på den. Värmen från datorerna är ljummen, så en värmepump får höja temperaturen innan den skickas ut i fjärrvärmenätet. I Stockholm värms redan omkring 11 000 lägenheter på det sättet, med överskottsvärme från bland annat datacenter och livsmedelsbutikernas kyldiskar. Det kalla klimatet gör inte bara kylningen billigare här. Det finns också någon som vill ha värmen.

I rymden finns ingen sådan mottagare. Där går värmen inte att skicka vidare i rör, den måste strålas bort. Det leder till nästa avsnitt.

Solceller i rymden

Musk vill bygga AI-datorer på satelliter som får sin el från solceller. I de flesta omloppsbanor hamnar en satellit i jordens skugga en stund varje varv, men i rätt bana, den som följer gränsen mellan dag och natt på jorden, skiner solen nästan hela tiden. Där finns inga moln, sällan någon natt, inga grannar och inget vatten som går åt till kylning. Han säger att företaget siktar på att tillverka solceller för 200 gigawatt om året för rymden. Det är ett mål, inget som finns än.

Det svåra är att bli av med värmen

På jorden kyler vi datorer med luft och vatten. I rymden finns ingen luft. Värmen kan bara lämna satelliten som strålning, ungefär som värmen du känner från en kamin på avstånd. Hur mycket värme en yta strålar ut växer med temperaturen upphöjd till fyra. Det kallas Stefan–Boltzmanns lag. Om temperaturen räknat i kelvin fördubblas, strålar ytan ut 16 gånger så mycket värme.

Musk räknar med att solcellerna ger ungefär 250 watt per kvadratmeter, och att en kylare som strålar åt båda hållen blir av med ungefär 1 200 watt per kvadratmeter. Då behövs ungefär fem gånger så stor yta solceller som kylare. Vi har räknat efter, och siffrorna går ihop om kylaren håller ungefär 50 grader.

De som tvivlar

Forskarna Samantha Kenyon och Brad Denby vid Virginia Tech i USA ser fördelarna, men också stora problem. Strålningen i rymden kan vända ettor till nollor i datorerna och nöter på chippen med tiden. En trasig satellit går inte att laga utan att skicka upp en astronaut. Och det kostar att skjuta upp allt. Kenyon säger att det aldrig har varit billigare att göra något i rymden än på marken. Denby uppskattar att det skulle behövas hundratals uppskjutningar, nästan dygnet runt, för att matcha ett enda stort datacenter på jorden.

Samtidigt hände något stort i november 2026. Den nedre delen av jätteraketen Starship, boostern, har SpaceX fångat med tornets armar sedan oktober 2024. Den 14 november fångades för första gången även den övre delen, efter 14 varv runt jorden. Raketen ska gå att återanvända som ett flygplan, och Musk menar att det kan göra det hundra gånger billigare att nå rymden. Men vid samma uppskjutning gick boostern förlorad i havet, och den fångade överdelen har ännu inte flugit igen. Det är ett viktigt steg, men inte slutet på trappan.

Det vi inte vet än

Frågor att ta vidare

Klistra in texten i en AI och ställ en av frågorna, eller ta upp dem vid köksbordet.

  1. Hur många kilowattimmar använder mitt hushåll på ett år? (Titta på elräkningen.)
  2. Vad är skillnaden mellan effekt och energi?
  3. Varför är det lättare att kyla en dator i Norrland än i Texas?
  4. Vem bestämmer vem som får ansluta sig till elnätet?
  5. Om en kylare blir dubbelt så varm räknat i kelvin, hur mycket mer värme strålar den ut?

Källor

Videor