HurDetFunkar

Sverige och AI – vad siffrorna berättar

Från HurDetFunkar, den gamla skolhjälpen som fått nytt liv. För nyfikenhet är något som aldrig åldras. Senast uppdaterad den 29 oktober 2026.

Anna Malmberg · 28 oktober 2026

Åtta av tio

För ett år sedan använde ungefär fyra av tio svenskar AI-tjänster som ChatGPT. I år är det drygt sex av tio. Räknar man också med de AI-svar som Google nu visar överst när man söker, möter åtta av tio svenskar AI i någon form. Bland dem som är födda på 2000-talet är det nästan alla.

Det här är en av de snabbaste förändringar Internetstiftelsen någonsin har mätt. Den största ökningen det senaste året har skett bland dem som är födda på 60-, 70- och 80-talet. Och sju av tio tjänstemän använder nu AI på jobbet.

AI har också smugit sig in där man inte tänker på det. Den som söker på Google får i dag ofta ett AI-skrivet svar innan länkarna. Gränsen mellan att söka och att fråga en AI håller på att suddas ut.

Barnen springer före

Nästan sju av tio barn mellan 8 och 19 år använder AI-tjänster. Bland gymnasieelever är det nio av tio. Det är fler tonåringar än vuxna som använder AI i Sverige.

Något som förvånat forskarna är tjejerna. Historiskt brukar killar vara först med ny teknik och tjejer komma ikapp efter några år. Med AI har tjejerna inte bara kommit ikapp. De har gått förbi. AI är inte längre något för de teknikintresserade, det är något alla unga använder.

Allra mest används AI till skolarbete, särskilt i de äldre åldrarna. På högstadiet använder ungefär två av tre AI till skolan, och på gymnasiet tre av fyra. En del använder det för att plugga bättre. En del för att fuska. Ofta båda.

En dryg tredjedel av förstagångsväljarna använde AI för att söka information inför valet. AI är alltså redan en del av hur unga bildar sig en uppfattning om samhället.

En tjänst för nästan alla

Mer än hälften av alla svenskar använder ChatGPT. Bland barnen är det sex av tio. Konkurrenterna är långt efter: Microsofts Copilot används av knappt var femte svensk och Googles Gemini av drygt var tionde.

Det betyder att ett enda amerikanskt företag i praktiken är den största AI-läraren för svenska barn. Företaget har investerat enorma summor och ska nu tjäna tillbaka dem, bland annat med reklam. Vilken information barnen lämnar ifrån sig, och hur den kommer att användas, är frågor som ännu inte har bra svar.

Intressant nog är de tjänster som skolan oftast erbjuder, Copilot och Gemini, ganska lite använda bland unga. Det tyder på att det mesta av ungas AI-användning sker utanför skolans ramar.

Kompisen

Drygt var femte vuxen AI-användare ser sin AI som en person eller en kompis. Var fjärde tycker att den har humor, och ungefär var fjärtonde har gett den ett smeknamn. Bland unga är det nästan dubbelt så vanligt att ge sin AI ett namn.

Det säger något om hur nära tekniken har kommit oss. Det säger också att det blir allt viktigare att förstå vad man pratar med.

Försiktiga svenskar

Svenskarna använder AI, men med armarna i kors. Bara en dryg tredjedel känner sig bekväma med AI, jämfört med nästan hälften globalt. Sju av tio vill att AI-skapat innehåll ska märkas. Och femton procent tycker att barn aldrig borde få använda AI, vilket är fler än i Danmark och Finland.

Samtidigt har sex av tio svenskar aldrig fått någon utbildning alls i AI, varken på jobbet, i skolan eller på egen hand. Det går att se försiktigheten som klokhet. Men det går också att se den som oro inför något man inte fått chansen att förstå.

Svenskan i en engelsk värld

De stora AI-modellerna är tränade mest på engelska. När de svarar på svenska följer engelskspråkiga värderingar och sätt att tänka ofta med, utan att synas. I en bild ser man direkt om något inte stämmer. I en text är det mycket svårare.

Det är inte bara AI som har det problemet. Många av de verktyg som delas ut till svenska nyföretagare, skolor och organisationer finns fortfarande bara på engelska, även när de kommer från svenska universitet. Den som inte är bekväm med engelska står då utanför redan från början.

Här kan AI faktiskt hjälpa. Det har aldrig varit lättare att få ett engelskt dokument förklarat på enkel svenska. Den som är osäker på engelska kan i dag klistra in texten och fråga: "Förklara det här på enkel svenska, och säg vad jag ska göra."

Tröskeln till tekniken

Regeringen vill att en fjärdedel av alla gymnasieelever ska gå natur- eller teknikprogrammet. I dag är det ungefär var femte, och andelen har minskat de senaste åren. Inget län når målet.

Sveriges Elevkårer frågade drygt 6 000 gymnasieelever varför. Svaren är tankeväckande:

Samtidigt visar den senaste PISA-undersökningen att svenska elevers kunskaper i matematik har sjunkit tydligt. Det är en paradox: mitt i den största tekniska omvälvningen på länge väljer färre unga tekniken.

En del avråder kanske med tanken att "AI kan ju programmera åt en nu". Men för att använda AI klokt behöver man förstå hur den fungerar. Den som förstår tekniken kan forma den. Den som inte gör det blir formad av den.

Det vi inte vet än

Frågor att ta vidare

Klistra in texten i en AI och ställ en av frågorna, eller ta upp dem vid köksbordet.

  1. Vilka nya siffror finns om svenskarnas AI-användning sedan den här texten skrevs?
  2. Varför tror du att tjejer gick förbi killar så snabbt när det gäller AI?
  3. Vad betyder det att ett enda företag är den största AI-tjänsten för svenska barn?
  4. Är svenskarnas försiktighet med AI klok, eller håller den oss tillbaka?
  5. Har jag själv någon gång avrått någon från att läsa teknik, och varför?
  6. Förklara för mig på enkel svenska hur en AI-modell kan bära med sig värderingar från det språk den tränats på.

Källor

Videor