Bedömning

 

Det snackas en hel del om bedömning, både formativ och summativ. Formativ bedömning är för mig bedömning för fortsatt lärande men som ger eleven förståelse för- och ökar medvetenheten om ämnets kunskapskrav medan summativ bedömning är den bedömning är den jag tillslut använder mig av då jag i slutet av kursen summerar vilka kunskapsmål jag faktiskt kan anse mig ha belägg för att jag tycker eleven har uppnått.

Jag är dock ingen expert och det är därför du här ska få lyssna på en. Vill du veta mer om bedömning så är Christian Lundhals experten och hans genomgångar ett måste. I det sista avsnittet tar han även upp John Hatties undersökning som är väldigt på tapeten vad gäller skolforskning kring lärande och en sammanställning av den undersökningen du mer om här. Mer om formativa processer hittar du på bedömning för lärande. Vill du ha fler kloka röster om skola och bedömning så hittar du även en hel del på vår sida HurDetFunkar/Skola/Inspiration/Om skola.

Christian Lundahl Varför bedömning för lärande? 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav
2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3 Återkoppling som för lärandet framåt
4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Skillnaden mellan summativ och formativ bedömning

En lärarröst om formativ bedömning är Daniel Barker, här ger han ett exempel där han utgår från en labbrapport i fysik. Daniel Barkers ätt att jobba påminner en hel del om Eric Mazur, missa inte hans presentation och spännande undersökning. Här finns också en inbjudan från Eric Mazur att gå med i Peer Instruction network.

Den nya betygsskalan och behörighet till gymnasieskolan förklaras bra av Thomas Krigsman i denna film från kursplanekonferens våren 2011
Betygsskalan är ny i både grundskola och gymnasium och fungerar i princip på samma sätt. Vill du veta mer kring gymnasiets idé kring den nya betygsskalan, se Gy2011 – Del 5, En ny betygsskala.

Det är inte bara elever som bedöms, även lärare bedöms och nu skall alla lärare dessutom skaffa sig en lärarlicens, med rätt att undervisa och bedöma. Länken vart du ansöker hittar du här och jag slänger även in en instruktionsfilm hur du går till väga.

Alla matematiklärares dröm är nog att någon gång få åka på matematikbiennalen men det är väldigt, väldigt få som någonsin får möjligheten p g a kommunernas ekonomier eller arbetslagets prioriteringar.  Här nedan är ändå två föreläsningar från UR-play som är därifrån och som har med bedömning att göra.

”Vi mattelärare använder ordet problem för ofta. Men allt i matteboken kan ju inte vara problem.” Eva Taflin, forskare i matematikdidaktik vid Högskolan Dalarna, vrider på begreppen problemlösning, algebra och aritmetik och ställer frågan vad det egentligen innebär att kunna matematik. Att bedöma problemlösning i matematik

Hur ser de matematiska förmågorna ut i den nya kursplanen? Och hur kan matteprov och andra bedömningsformer utformas? Per Berggren, mattelärare på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka och Maria Lindroth, mattelärare, författare och lärarfortbildare berättar mer. Bedömning av matematiska förmågor

UR- play har förstås fler experter som presenterar betygsbedömning som t ex Per Måhl, lärare, författare och föreläsare i betygssättning, berättar om sitt arbete med betygsutredning för skolinspektionen, hur betygssättning går till i praktiken och hur man sätter rätt betyg. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2011. Arrangör: Skolforum. UR Samtiden – Konsten att sätta betyg

Elever med höga betyg i matte har också ofta höga betyg i andra ämnen. 83 procent av de elever som har höga betyg i matematik har god läsförståelse. Men det omvända gäller bara 59 procent. Varför frågar sig matematikläraren Staffan Stenhag som också är forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Arrangör: Skolporten. Bra på matte = bra på det mesta

Anna

 Posted by on 2 januari, 2012

 Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

(required)

(required)