Mar 032012
 

Allt omkring oss består av matematiska mönster. Ingen programserie förklarar det så som programserien ”Matematikens skönhet” som finns på UR-play tom 13 augusti 2012. Med matematikens hjälp kan vi beskriva och förutsäga naturlagarna liksom planeternas omloppsbanor t o m hur bin använder sig av matematik då de bygger sina hexagonala vaxkakor. Allt följer olika mönster som man hittat genom att samla och analysera statistiska data. Programledare och matematiker är Marcus Du Sautoy.

Statistik och sannolikhet är två inte helt skilda begrepp. Sannolikhet är nämligen ett viktigt begrepp inom statistiken som tillhör området inferens- eller induktions statistik.

STATISTIK betyder insamling, beskrivning och tolkning av data. Det du behöver lära dig för att klara dina skolkurser om statistik och sannolikhet finns bra förklarat med filmer och exempel på MATTEBOKEN. Här vill jag bara lägga några länkar som lite grädde på moset, missa heller inte inlägget Så mycket bättre som har lite coola verktyg som du kan ha nytta av då du tittar världen i siffror.

Även om statistik oftast hjälper oss att förstå världen med hjälp av siffror så måste vi ofta kritiskt granska våra data. Ett berömt citat som lär ska ha tillskrivits Benjamin Disraeli: ”Det finns tre typer av lögn: lögner, förbannade lögner och statistik” och visst finns det många exempel på att vi inte blint ska tro på allt vi kan visa med siffror.

Orsak och verkan eller korrelation och kausalitet

En statisk analys visade att norrlänningarna var de bästa papporna att ta ut pappaledighet men vid närmare undersökning så visade sig att pappaledigheterna oftast inföll samtidigt som älgjaktsäsongen. Ett än mer berömt exempel är detta:
I staden Oldenburg i Tyskland visade man under några år att barnafödandet ökade i samma takt som antalet storkar ökade. Man hittade alltså en stark positiv korrelation till att populationen blev större då det fanns många storkar vilket inte betyder att det är storken som kommer med barnen. Det är fortfarande möjligt att det är slumpen eller någon annan gynnsam effekt som gjort att populationen av människor och populationen av storkar råkar vara stor respektive liten samtidigt. Då man hittar denna typ av samband brukar man kalla det för nonsenssamband eller nonsenskorrelation.

Det finns många liknande exempel och en klassiker är förstås Tage Danielssons monolog om sannolikhet och kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog aldrig hänt:)

Den roliga monologen till trots så är ändå statistik och sannolikhetslära våra viktigaste verktyg att förstå vår omvärld och dess utveckling och att världen trots krig och svält på allt för många platser ändå blir bättre för de flesta visar vår egen Hans Rosling med hjälp av Gapminder som är ett fantastiskt verktyg att visa statistik så att de flesta begriper vad som sägs. Något som han verkligen har visat är att familjeplanering med färre barn i länder har en stark korrelation med hur länder utvecklas positivt. Sättet han visar det på, visar att Sverige har haft exakt den samma utveckling som vilket annat land som helst och att vi sannolikt kan anta att samma princip gäller för alla länder.

Hans Rosling visar den bästa statistiken du någonsin sett, alla hans tal finns översatta till svenska på TED

Se också Peter Diamandis: Abundance is our future eller översatt, Överflöd är vår framtid..Tyvärr finns detta program än så länge bara på engelska men ett annat bra program som är på svenska och finns på UR-play och heter Bra och dålig vetenskap och presenteras av astrofysikern Per Olof Hulth, professor emeritus vid Stockholms universitet samt medlem av Vetenskap och Folkbildning. Han berättar om den vetenskapliga metoden och om skillnaden mellan vetenskap och dess motsats pseudovetenskap. Varför är det farligt att dra slutsatser av för litet material? Han tar även upp placebo- och noceboeffekten, homeopati, akupunktur och astrologi.

Vill du veta ännu mer så ska du lyssna på Biologen och Oxford professorn Richard Dawkins som förklarar hur vi kan ”tänka oss DET osannolika och sannolika”  och när han gör det så får vi också en inblick i kvantteorin som gett oss det starkaste och mest exakta instrument för ny teknologi men som faktiskt har sitt ursprung- och styrka i sannolikhet.

Richard Dawkins om vårt märkliga universum, hans böcker och detta TED-talk är enastående på så många olika sätt. Jag är helt säker på att Dawkins på samma sätt som många andra vetenskapspersoner skulle hålla med mig om att det förståbara vetenskapliga är intressantare och mer otroligt än någon religion, science fiction eller dröm om att stå på scenen och vinna melodifestivalen eller dylikt.

Dawkins är sannolikt världens mest kända ateist och jag har klurat en hel del på vem jag ska lägga in som hans kontrast för det finns så många  religiösa som jag beundrar och ser upp till som människor trots att jag är lika 100% ateist. D v s i min värld är sannolikheten för att gud finns lika med noll men jag vilar i att om man lever ett skapligt gott liv så lever man vidare i någons minne och då allra helst finns man även när man dör i sina barns minne som någon sorts form av trygghet.  Jag önskar så att jag kunnat hitta Alice Bahs medverkan i Skavlan som en motpol till det ateistiska men hittar inte mer än en tidningsartikel. Därför får en lika charmig om än inte lika troende berätta om sin resa från gud, Julia Sweeney: on letting go of God.

Vet ärligt talat inte varför matematikens viktigaste ämne slutade med tankar om tro, kanske för att sannolikhet och statistik inte har ett dugg med detta att göra eller så är det för att jag samtidigt tycker att andras tankar  och tillgänglighet av dom är så viktiga. För samtidigt som jag letade efter Alice Bahs medverkan i Skavlan så insåg jag att jag hade missat Skavlan samma kväll, sittande vid datorn. När jag väl började titta så visade det sig vara ett program som vanligt väldigt intressant som man vill dela med andra men problemet med många bra program som vi skulle kunna ha så mycket nytta av i skolan så är tillgängligt under en kort stund, i detta fall endast till 1:april 2012 men se det om du hinner.

För att avsluta med lite matematik så vill jag visa en spännande undersökning att: Elever med höga betyg i matte har också ofta höga betyg i andra ämnen. 83 procent av de elever som har höga betyg i matematik har god läsförståelse. Men det omvända gäller bara 59 procent. Varför frågar sig matematikläraren Staffan Stenhag som också är forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Arrangör: Skolporten. Bra på matte = bra på det mesta

Ett vet vi om dyskalkyli och det är att ”sannolikt så… eller statistiskt” sett är det väldigt få som har det även om många har svårt att räkna! Lyssna gärna på Magnus Björnström, logoped på Dynamica som utreder både barn och vuxna med räknesvårigheter. Det finns utvägar för personer med dyskalkyli och i detta program får du träffa Camilla och höra om hennes resa genom fordonsprogrammet till ett arbete. Hon har dyskalkyli och är väl värd att lyssna på. Arrangör: Skolporten UR Samtiden – Underbar matematik: Vad vet vi om dyskalkyli?

Även det inte är så många statistiskt sett som har dyskalkyli så är detta ett område som alla vi lärare måste bli bättre insatta i. Kan vi hjälpa dessa elever så kan vi också hjälpa alla de som bara tycker matematik är svårt. Kanske kan de sätt att arbeta med elever med dyskalkyli också öka motivationen även hos de som bara är omotiverade vilket är den största tröskeln vi har som lärare att nå våra elever. Här kommer några fler filmer från UR på ämnet dyskalkyli Tillgänglighet t o m 30 jun 2017 UR Samtiden – När siffrorna bråkar

Dyskalkyli – så funkar det
Den första delen av ett seminarium om dyskalkyli och om mattesvårigheter. Professor Brian Butterworth ger tips för hur lärare – men också föräldrar – kan hjälpa barn med stora svårigheter när det gäller matematik

Dyskalkyli – att förstå och hjälpa eleverna
Den andra delen av ett seminarium om dyskalkyli och om mattesvårigheter. Professor Brian Butterworth ger tips för hur lärare – men också föräldrar – kan hjälpa barn med stora svårigheter när det gäller matematik.

Anna

 Posted by on 3 mars, 2012

 Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

(required)

(required)